Blåmärken i baken

Ja, så var det en underbar måndag igen! och en ömmande känsla i baken under de tre timmar som föreläsningen i Göteborg varade...Åkte pulka med min familj igår. Sussipuss och hennes trevliga sambo och barn var också med! Uppfattade inte riktigt om det var Sussipuss eller hennes sambo som var vänlig nog att knuffa ner mej i pulkabacken! Men fort gick det....speciellt över hoppet, och som ni alla vet så har inte en 79.50 kronors pulka från COOP FORUM några stötdämpare...Baken ömmar även nu i denna skrivande stund. Förövrigt så hade vi en jättetrevlig Lördag Jag, min man , sussipuss och hennes jävla sambo (hoppas att du läser detta :)...Vi bowlade och jag som alltid kommer sist lyckades att ta mig upp till nästsista plats! Tack för den Sussipuss! Hennes älskade sambo som dessförinnan klargjort att han även tävlat i sporten, lyckades inte att utmärka sig speciellt...
Jag försökte avsluta kvällen i goda vännerslag med ett litet tappert försök till snöbollskrig men tji fick jag då alla frustrerade bowlingmisslyckandemänniskor lät sin aggression gå ut över mig.
Dagens tips: Kasta inte snöbollar på dåliga förlorare...
Ps Maten var god.....:)

Ensam hemma

Ja, så var man här då..en försmak av kommande framtid, då barnen kommer att flytta hemifrån.
Sitter här i min ensamhet, min man jobbar borta, min tonåring sover över hos en kompis och min snälla vännina Sussipuss har förbarmat sig över mina två yngsta, så att de ska slippa gå upp i ottan då mamma åker till Göteborg...Skulle pluggat men har kollat på blocket efter ett par begagnade pardörrar som min man har lovat att vi ska montera upp inom en ganska snar framtid..i oktober bestämt.
jag funderar om jag skulle försöka att trockla ihop min söndertuggade tröja, men tror nog att hoppet är ute...Om jag varit känd kanske jag skulle kunnat sälja den till högst bjudande på nätet...men jag har fortfarande inte lyckats att bli någon Blondinbella....två trogna läsare har jag dock..Sussipuss och Caliann...Dom tycker nog lite synd om mig...Jag vet att min man läser då och då samt Sussipuss sambo....Någon annan? Min bror? Hallå ni måste göra lite inlägg så att jag i varjefall verkar populär! Ps Som ni kanske märker så följer jag också min egen blogg, så att det ska se ut som jag har flera nyfikna läsare

Sportlovs aktiviteter

Jag valde att trots mitt motstånd ta min mellan pojk till aktiviteten fäktning, detta innebar en uppoffring från min kurs litteratur...det var kallt ute och i sista minuten slet jag upp en tjock tröja som låg på golvet. Jag gick också ut och rastade min valp för att sedan skynda vidare, hämta pojken från fritids, åka till träningslokalen, hjälpa min son att byta om. I detta läge var jag svettig och tog av mig min jacka. Det var mycket barn och föräldrar i lokalen, alla barn lika intresserade av "vapnen" som tränaren kallade Vinjetter. Jag gick runt och minglade..småpratade med föräldrar som jag aldrig tidigare träffat och tittade på barnen. efter ca 1.5 timme var "prova på passet"äntligen klart. Vi satte på oss ytterkläderna och åkte hem..Väl hemma satt min tonåring vid köksbordet och åt mackor, han tittade upp lite förstrött och sa med en tonlös röst: -Mamma din tröja är trasig där bak...
Jag tog av mig tröjan för att inspektera för att se att hela ryggstycket var upptuggat! Där hade jag gått och minglat med denna kreation inför alla föräldrar.
Så vad har vi lärt oss av detta?
kontrollera alltid kläderna INNAN du sätter på dig dem, om du har en hundvalp i huset.

Åååångest, ny vecka!

Alltid samma! Fredag: BRA (Vin, dvd, lite fredags sex..om man inte somnar efter vinet) Söndagkväll:DÅLIGT(Lägga fram kläder till barnen, lägga sig i tid och en snabbis om det finns tillfälle till detta). Ännu större ångest då man vet att det är sportlov och att man ändå lämnar de yngsta barnen till fritids för att man måste plugga...Samtidigt är fritidsförvaltningen så generös i denna stad, att de lämnar ut en folder till skolbarnen som visar alla de aktiviteter barnen kan delta i OM föräldrarna/föräldern mot förmodan inte måste jobba eller i mitt fall studera.Tack så jävla mycket för det! Ridning, fäktning och simhall...Jävligt roligt att konfronteras med detta en Söndagskväll. Tänk på alla ensamstående, som ständigt måste gå med ett dåligt samvete för att ekonomin inte tillåter att kunna ta ledigt..
Skolorna i MIN stad har gått ut med att man inte skall ta betalt för skolresor, för att man vet att de ekonomiskt utsatta föräldrar inte har möjlighet att finansiera skolresorna till sina barn. Man vill förhindra en marginalisering...
Men hur jävla planerat är sportlovet då? med 100kr/dag i stallet?
Nä nu jävlar...låt barnen gå på fitids och baka ett par torra muffins, med för lite bakpulver i. Låt de gå hem och bjuda föräldrarna/föräldern på detta ytterst smakfulla bakverk. Föräldrarna/föräldern äter och ler och säger att det var det godaste de smakat på någonsin...och barnen blir glada.....Kan det bli ett bättre sportlov????De motionerar ju när de spelar Wiii....

campylobacter?

För två veckor sedan visste jag inte vad detta var, men det kommande dagarna har jag fått erfara vad dessa campylobacter kan åstadkomma. det började med en god måltid på en restaurang utomlands för ca 2.5 veckor sedan. följande timme mådde jag förträffligt, timmen efter den förträffliga satt jag på dass och bajsade samtidigt som jag stoppade ner huvudet i en papperskorg...och så fortsatte natten i sin helhet, spy och bajs...
Dagen efter hade jag slutat att spy och lyckades sedan att få i mig vätska. Men bajseriet har pågår fortfarande. Jag vet numer hur det känns att skita ut pommesfrittes hela efter att de åkt i raketfart genom hela tarmsystemet. Det skulle jag vilja kalla en merit..
Har fortfarande inte fått något erbjudande om eventuella skönhetsingrepp! Jag tror att jag skulle bli bra som reklam för olika privatkliniker, nu när jag skaffat mig olika meriter och allt...

Detta skrev jag då min son valde att anmäla mig till socialen

Ett monster i mitt hus

Jag kände inte igen varelsen som stod i min hall.
De långa armarna fäktandes samtidigt som hans ojämna stämma skrek ut att jag förstört hans liv. Den ojämna rösten fortsatte skrikandes att jag var en ovärdig förälder och att hans far borde använt kondom för 16år sedan. Detta kom mig att påminnas om en liten gosse som jag fött fram 16 år tidigare. Ett litet vackert barn som jag och den kondomlöse fadern kramat luktat på och läst godnattsagor för. Denne lille guldklimp som kom att förändra hela mitt liv till det jag trodde då, det bättre. Nej nu står varelsen där och skriker något som är långt ifrån kolikskrik och febergråt.
När jag ser monstret så blir jag påmind om Lisa Marklunds Röda Vargen då hon beskrev en liknande varelse för ”Valpig”, detta skulle jag aldrig i min vildaste fantasi våga framföra i denna situation. Nej monstret kräver ”respekt”. Annars kommer den med en hel arme socialsekreterare och anfaller nästa gång. Jag blir lite, lite rädd socialsekreterare? Det är inte titeln som skrämmer mig utan professionen som klingar bekant i mina öron, det är just det som jag studerar till, kommer jag då att ingå i monstrets arme och gå till attack mot stackars värnlösa människor?
Monstret kräver rättvisa skriker han innan han går in i min sons rum och stänger in sig. Kvar står jag och ser på de stora kängorna som han lämnat kvar i hallen, storlek 45. Jag tar upp dem och känner inuti om de är fuktiga, inte för att jag har en läggning för fotsvett, men jag tycker lite, lite synd om monstret och vill ställa kängorna i skotorken så att han i varje fall har torra fötter om han ska tåga till kommunen och skaffa sin arme´. På väg till skotorken tittar jag på kängorna och tycker att det är lite synd att de inte är så vattentäta som jag trott. Jag kunde annars seglat ut på de sjuhaven med den katamaran dessa par kunde ha utgjort.
Jag hör inte om skotorken fungerar ordentligt, det dånar från min sons rum. Jag misstänker att monstret tagit mina gamla CD-skivor och nu testar min psykiska styrka om att kunna behålla lugnet. I forskningen pratar man om etik i vetenskapliga experiment, men inte ens Milgram skulle gå så här långt.
Monstret har konstiga rutiner, stänger av musiken sent och hans stora hasande steg hörs på neder våningen kl 11.00 dagen efter, jag antar att han vaknat. Han hasar sig uppför trappan till ovanvåningen. Jag bestämmer mig för att inte låtsas om situationen. Ungefär som när jag var liten och inbillade mig att det fanns ett monster under sängen, jag gick på dagen hela dagen i mitt rum, lekte och sjöng. Jag visste men tittade aldrig. Men då mörkret föll så insåg jag att monstret fanns han var där, under sängen. Och då skrek jag gällt på Mamma och Pappa.
Jag kom nu på, denna lördagsmorgon att använda samma försvarsteknik, jag små sjöng och plockade undan efter familjens frukost. Jag tänkte att jag kunnat närma mig monstret med att väcka honom då familjen skulle äta frukost, men varför väcka den björn som sover?
När jag sjunger så känner jag mig mystiskt observerad, jag ser mig runt i köket och möter monstrets blodsprängda blick. Jag blir skräckslagen. I samma stund som jag blir till is så väser monstret :- Du sjunger jävligt dåligt…..Tur för min överlevnad att jag slutade sjunga i samma stund som jag upptäckte hans blick. Annars vet man aldrig hur denna morgonen hade slutat.
Nu får det fan i mej vara nog, värker det i mitt huvud. Tror han att han bara kan ta sig in i mitt hus och börja bestämma? Nej, här ska det finnas regler som innebär att även monster ska rätta sig efter dessa. Jag testar hans psyke med att börja sjunga lite lätt för att öka tonläget till det ljusare, bit för bit. Jag hör ett morrande från monstret, men fortsätter modigt. Tills resten av de boende ber mig att sluta. Monstret sitter kvar och jag slutar att sjunga…

Monstret kom aldrig med sin arme av socialsekreterare. Nej, vi jag och den kondomlöse blev kallade till dem istället. Vi hade ej uppfyllt våran plikt som föräldrar hade monstret meddelat socialsekreterarna. Jag och den kondomlöse satte oss ned mittemot de allvarliga myndighetsutövarna. Jag tänkte på Goffman och vilken roll jag skulle spela i denna scen. Jag beslutade mig för den moder som jag var till mitt barn som jag inte sett på ett par veckor. Jag satte mig in i den tilltänkta rollen och övertalade mig för att lyckas att monstret i denna scen var min son. Den kondomlöse hade självklart inte läst om Goffman utan satt stressad med en flackande blick och visste inte hur han skulle bete sig.
Monstret började tala med en mogen stämma – Att han tyckte att hans mamma skulle lita på honom. Jag som intagit mammarollen i denna scen sa då att vad denna diskussion lett till i hemmet hade gått ut på att monstret önskade få tillåtelse att dricka alkohol. Socialsekreterarens ansikte förvreds i en grimage.
Monstret fortsatte obehindrat utan att lägga märke till det som skedde i myndighetsutövarens ansikte. -Om hur sextonåringar har möjlighet att få ett större ansvar enligt föräldrabalken 6§.
Myndighetsutövaren höll med monstret att ett sådant ansvar finns visst som vi jag och den kondomlöse skulle se till att uppmuntra. Hon fortsatte med att förklara att detta ansvar som att
Städa sitt rum, klippa gräsmattan och sätta på en diskmaskin klarar en sextonåring absolut av.
Nu inträffade något som jag var helt oförberedd på. Monstrets ansikte förvandlades till ett hål. Ett stort hål öppnade sig vid munhålan och öppnade sig till ett stort hål hakan lade sig ned och vilade mot bröstet. Och han blev tyst. Jag ville le, då jag förstod att förvandlingen tillbaks till människa höll på att ske, men hejdade mig då jag kom att tänka på 70-tals filmen Hulken och hur frustrationen hos monstret över att se min lycka kunde vara starten till ännu en förvandling och att den röda färg som tidigare visat sig i monstrts ansikte i stället skulle inta en grön nyans.
Efter en stund slöt sig hålet och monstrets ansikte började att förändras till någon som jag en gång känt. Det lilla barnet som jag ammat och sjungit för, han som växte upp och blev en stor kille. Han satt där nu bredvid mig på en av de kommunala stolarna som funnits inom kommunen sedan början av 80-talet. Jag kände mig jublande glad. Men valde att avvakta sedan rollen jag spelade inte fick tappa masken eller göra något för sluthastat. Scenen var ju inte slut ännu och mycket kan ändras. Men allteftersom slutscenen närmade sig ju mer fann jag det tidigare monstret som den son jag trodde att jag aldrig skulle få återse. Han satt där bredvid mig, livslevande.

Kasta skor på Israeliska tennisspelare?

Ja, det är så min son ser på en kommande turnering i Malmö. Hoppas att den Israeliske tennisspelaren har ett jävlit bra racket, helst tillverkat i stål, eftersom min son har Dr. Martens i storlek 45. Det pågår en ständig diskussion här hemma om en önskan från honom att få åka till Malmö och utföra denna handling för "mänsklighetens skull" vad svarar man på detta? Samtidigt jublar jag inom mig själv och är stolt för att han visar ett politiskt ställningstagande. men jag månar också om demokratin. Jag har funderingar på att kontakta den israeliske tennisspelaren och erbjuda min lillesons hockeyhjälm inför matchen, i så fall kan min store son åka och utföra sitt uppdrag utan att det medför fysiska skador för tennisspelaren.

Nystartad!!!

Håll i er gott folk, här kommer en ny bloggare som kommer att konkurera ut Blondinbella och alla andra mode medvetna bloggare. Jag hoppas att med min blogg kunna få erbjudande om bröstförstoring och botoxbehandlingar. Så om någon, som har en privat klinik, som behöver reklam, läser detta så är ni välkomna att kontakta mig! En 35årig trebarnsmor med kupa ----a.